Henrik Wickström
Valkrets: Nyland
"En stark röst för bättre vård och omsorg, utbildningen och ett framgångsrikt Finland med en hållbar ekonomi. "
Jag heter Henrik Wickström och är en 28 årig politiker från Ingå. För tillfället är jag SFP:s viceordförande och styrelsens II viceordförande i Västra Nylands välfärdsområde. Jag är också kommunfullmäktigeledamot och kommunstyrelsens ordförande i Ingå.
Jag föddes i Täkter, Ingå, i en jordbrukarfamilj som familjens andra barn. För mig har arbete, företagsamhet, respekt för andra och en ödmjuk livsstil varit viktiga element i min barndom. Utan att glömma tvåspråkigheten. Min pappa är svenskspråkig och min mamma är finskspråkig och tack vare det har jag lärt mig de båda språken, vilket jag är jättetacksam för. Den fräscha naturen har alltid varit en viktig del i min barndom och därmed har naturen blivit speciellt viktig för mig.
Under de senaste året har jag jobbat på Företagarna i Finland där jag jobbar som sakkunnig i näringslivsfrågor. Vårvintern 2021 blev jag färdig med min examen från universitet. Jag är politices magister. Jag upplever att det är viktigt att prova på olika saker i livet och det har jag gjort. Efter att ha inlett mina studier 2013/4 hade jag några år paus i studierna då jag jobbade på flygbolaget Finnair.
För mig är politiken och det samhälleliga påverkandet någon form av ett kall. Jag har varit hela mitt vuxna liv aktiv i kommunalpolitiken i Ingå. Jag har kandiderat i flera val på riksnivå senast i riksdagsvalet 2019 (3265 röster) och i EU-valet 2019 (6079 röster). I välfärdsområdesvalet 2022 fick jag över 5600 röster vilket var tredje flest personliga röster i hela Finland.
På den här webbsidan berättar jag vilka frågor jag vill arbeta för som riksdagsledamot. För mig är det viktigt att Finland fortsätter att vara en välfärdsstat. Det kommer att kräva satsningar på social- och hälsovårdstjänsterna, företagsamheten, utbildningen och tillväxten. Samtidigt måste vi få ett slut på Finlands ökande skuldsättning. En balanserad offentlig ekonomi är nyckeln till ett fungerande välfärdssamhälle.
I den offentliga debatten står problemen ofta i fokus. I Finland har vi många utmaningar att tackla, men jag vill understryka att vi är världens lyckligaste land. Genom min politik vill jag skapa framtidstro och finna lösningar på Finlands utmaningar tillsammans med hela finska folket. Därför heter mitt valprogram ’’framtidstro och omtanke – nu skapar vi tillväxt’’.
Samhällets värderingar återspeglas i hur det tar hand om de svagaste. I mitt Finland lämnas ingen ensam. Kriget i Ukraina har skakat om vår känsla av trygghet. Tryggheten i vardagen bör stärkas i Finland. I praktiken innebär det att vi har daghem och skolor för barnen och ungdomarna, att du har en läkare som hjälper dig när du insjuknar och att kollektivtrafiken fungerar. Finland bör också satsa på sitt eget försvar och därtill även framöver stödja Ukraina.
| Namn: | Henrik Wickström |
| Födelseår: | 1994 |
| Hemort: | Ingå |
| Titel: | Politices magister, sakkunnig i näringslivsfrågor |
| E-post: | henrik.wickstrom@sfp.fi |
| www: | https://www.henrikwickstrom.fi |
| Sociala media: | |
| Medlem i : |
Viktiga politiska frågor
Arbete och företagande
En av de viktigaste uppgifterna under den kommande mandatperioden är att skapa en hållbar grund för Finlands ekonomi. Vi måste se till att resurserna riktas rätt, så att vi satsar på de centrala funktionerna i vårt välfärdssamhälle. Krisåren har medfört att vi varit tvungna att ta mera lån. Nu är det viktigt att vi finner en tydlig linje som innebär ett slut på den ökande skuldsättningen. Det måste vi göra för de kommande generationernas skull.
Det viktigaste är att stärka sysselsättningen och tillväxten. Den finländska välfärden bygger på företagens verksamhet och på arbete. Därför är det viktigt att nå ett läge där det alltid är lönsamt att arbeta. Vi bör motverka flitfällor och uppmuntra till arbete.
Vi måste göra Finland mera företagarvänligt. Byråkratin kring företag bör trappas ner och vi måste finna nya sätt att råda bot på den brist på arbetskraft som drabbar företagen. Därtill får de nya välfärdsområdena inte försämra företagens verksamhetsförutsättningar. De offentliga bolagens marknadsandel ökar, vilket oroar företagen. Företagsverksamhet kräver en förutsägbar verksamhetsmiljö.
På lång sikt bör vi sänka beskattningen av arbete. I det rådande ekonomiska läget är det krävande, men det ska vara vårt mål. I fråga om beskattning så önskar jag att arvsskatten ändras så att skatten betalas först då arvet realiseras.
Det är vårt ansvar att bygga ett mera hållbart samhälle för de kommande generationerna. Det kräver att vi i Finland ser de möjligheter som den gröna övergången har att erbjuda. Jag anser att vi i högre grad ska locka sådana investeringar till Finland som stöder den gröna övergången.
-Vi bör få ett slut på Finlands ökande skuldsättning och utarbeta en åtta års plan för att nå målet.
-Vi bör inte främja ökad beskattning.
-Inkomstbeskattningen bör sänkas och flitfällor motarbetas. På grund av inflationen är det inte möjligt att genast sänka inkomstbeskattningen, men målet ska lyftas fram genast under regeringsförhandlingarna.
-Det ska alltid vara lönsamt att ta emot jobb och den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen ska struktureras så att den är större i början och minskar gradvis.
-Efter den kommande regeringsperioden ska sysselsättningsgraden vara 80 procent. En procent är en miljard euro. Det här ska vara vårt mål så vi får den offentliga ekonomin i balans.
-Företagens verksamhetsmiljö ska vara förutsägbar och beskattningen får inte stramas åt. Onödig byråkrati ska slopas.
-I fråga om verksamhet som tydligt är skadlig för miljön kan beskattningen stramas åt.
-NTM-centralens befogenheter angående markanvändning bör ses över.
-Vi ska uppmuntra till företagsamhet. Lagstiftningen om upphandling ska göras enklare för att främja ökad konkurrens på marknaden. Detta förbättrar även företagens verksamhetsförutsättningar.
-Vi ska uppmuntra företagen till tillväxt. Små och medelstora företag växer inte och en av orsakerna är riskerna i samband med att anställa den första arbetstagaren.
-De offentligt ägda bolagens marknadsandel har vuxit markant, vilket innebär en mindre marknad för de privata företagen. Det bör vi ändra på genom bättre lagstiftning.
-Upphandlingslagstiftningen måste blir smidigare än idag.
-Finland ska göras till ett ledande land inom den gröna övergången. Vi har bra och ren energiproduktion, vilket lockar särskilt företag inom väteindustrin.
-Tillgången på arbetskraft är ett stort problem. Vi ska främja arbetskraftinvandring. Bristfällig tillgång på arbetskraft är ett av hindren för företagens tillväxt.
-Vår arbetsmarknad befinner sig i ett brytningsskede. Vi behöver reformer och lokala avtal.
-Vi ska satsa på utbildning och på innovationsarbete. På så sätt kan vi försäkra oss om att Finland inte hamnar på efterkälken i den internationella utvecklingen.
-Finland behöver fler investeringar från utlandet. Irland är ett exempel på ett land som har gjort ett gott arbete med att främja sin verksamhetsmiljö och locka internationella företag. Det mest centrala är verksamhetsmiljön och här spelar beskattningen en viktig roll.
-Företagarna har en central roll i att stävja klimatförändringen. Företagen behöver både stöd och bättre incitament för sitt klimatarbete.
-Även företagen har det kämpigt på grund av energikrisen och därtill syns effekterna av coronakrisen fortfarande. Staten får inte genom sin politik ytterligare försvåra läget för företagen.
Social- och hälsovård
Vid årsskiftet genomfördes en historisk social- och hälsovårdsreform i Finland och de nya välfärdsområdena tog över ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna. Jag anser att det är bra att reformen äntligen kunde genomföras efter nästan 20 år av beredning.
Finlands social- och hälsovårds- samt räddningssektor är i kris. Långa vårdköer, hårt belastade jourtjänster, problem inom äldrevården, brist på personal och tillgången på mentalvårdstjänster är bara ett axplock av de problem som social- och hälsovårdssektorn tampas med.
För mig är det viktigt att alla finländare kan behandlas likvärdigt då det kommer till de social- och hälsovårdstjänster som erbjuds. Var och en av de äldre ska kunna erbjudas en värdig ålderdom med bekväma omständigheter. Rådgivningen ska erbjuda barnfamiljerna heltäckande tjänster och mentalvårdstjänsterna ska vara tillgängliga för alla.
De nya välfärdsområdena har bara inlett sitt arbete. Själv hoppas jag att finansieringen för de nyländska välfärdsområdena kan förbättras. Om inte SFP hade suttit i regeringen hade den nuvarande finansieringslösningen varit sämre för Nyland. Arbetet kring finansieringen måste fortsätta, för att finansieringen bättre ska ta i beaktande de särdrag som Nyland har i egenskap av en växande region.
Välmående finländare gagnar Finland. Just nu kan inte välfärdsstaten infria alla sina löften. Därför behövs det snabba lösningar. Jag deltar i det politiska beslutsfattandet inom Västra Nylands välfärdsområde och har också suttit i styrelsen för HUS. Jag har en bred uppfattning av hur social- och hälsovårdssektorn bör utvecklas. Nu är det dags att lägga fokus på individen.
-Vårdgarantin ska förverkligas, dvs. alla finländare ska få icke-brådskande vård inom sju dagar från den dag då hen tog kontakt. Detta kräver många åtgärder – allt från att trygga tillgången på personal till att effektivera vårdkedjorna.
-Vi ska satsa mera på primärvården och på förebyggande tjänster.
-Vi ska vara redo att satsa på att arbeta bort vårdskulden i början av regeringsperioden.
-Tjänsterna ska alltid finnas tillgängliga på det egna modersmålet, på svenska och på finska.
-Närservicen får inte köras ner. Vi behöver fortfarande närsjukhus i Nyland, t.ex. sjukhusen i Lojo, Raseborg och Borgå.
-Vi ska förverkliga terapigarantin och skapa fungerande tjänster med låg tröskel för de olika åldersgrupperna.
-Finlands befolkning åldras. Vi måste skapa högklassigare tjänster som stöd för de äldres vardag, med hjälp av t.ex. seniorrådgivning.
-Finansieringen för välfärdsområdena i Nyland ska förbättras för att man ska kunna ordna social- och hälsovårds- samt räddningstjänsterna så bra som möjligt.
-Finansieringslösningen för välfärdsområdena ska sporra kommunerna och välfärdsområdena att satsa på förebyggande tjänster.
-Tillgången på vårdpersonal tryggas genom tillräckliga löner, goda arbetsförhållanden, tydligare arbetsfördelning och gott ledarskap.
-Vi behöver bättre samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, genom en så kallad mångproducentmodell. Det var fel att skära ner i FPA-ersättningarna och felet bör korrigeras. Det viktigaste är att snabbt få vård och här hjälper även servicesedlar.
-Kommunerna ska satsa på att möjliggöra hobbyer i olika åldersgrupper. En meningsfull hobby är viktig, särskilt för barn men även för andra åldersgrupper.
-Vi behöver aktivt motarbeta ensamhet i alla åldersgrupper.
-För seniorerna behövs nya boendelösningar som uppmuntrar till gemenskap och ett aktivt liv i en trygg miljö.
-Vi utvecklar nya slags digitala och mobila lösningar som kan nå ut till kunden utan att hen behöver lämna hemmet. Dessa tjänster får dock inte vara det enda alternativet. Tjänster med fysisk närvaro behövs fortfarande.
Utbildning
Finland har alltid varit ett ledande land inom utbildning. Under de senaste åren har vi dock tappat placeringar i bl.a. Pisa-statistiken. Detta är en oroväckande trend och vi måste hejda den.
Samtidigt kämpar många kommuner med tillgången på personal. Det är svårt att locka nya arbetstagare till småbarnspedagogiken och vi måste finna lösningar på problemet. Även i skolorna behövs fler vuxna, särskilt för förebyggande arbete. De psykiska problemen ökar bland barn och unga och vi behöver kunna erbjuda rätt slags stöd för barnen, ungdomarna och familjerna i tid. Det kräver ett smidigt samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Barnen och de unga upplever allt mer prestationskrav och vi ska vara oroliga över utvecklingen. Även personalen känner sig allt mer belastad, vilket är oroväckande. I fråga om utbildningen på andra stadiet är det viktigt att upprätthålla ett högklassigt nätverk av gymnasier. När det gäller yrkesskolorna hoppas jag att vi kan satsa på undervisningens kvalitet så att alla skolor ges tillräckliga resurser.
Utbildningen är Finlands väg till framgång. Därför är det viktigt att vi inser hur viktigt det är att satsa på utbildningen.
-Vi ska trygga alla barn och unga samt all undervisningspersonal en trygg skolmiljö utan trakasserier.
-Småbarnspedagogiken ska göras avgiftsfri. Det vore en bra åtgärd även ur sysselsättningens synvinkel.
-Det råder stor brist på personal inom småbarnspedagogiken. Branschen bör göras mera attraktiv både för att både locka ny personal och för att få den befintliga personalen att stanna.
-Onödig byråkrati ska bort från lärarnas arbetsbord. Vi får inte öka den administrativa bördan på lärarna.
-Skolorna behöver så kallade skolcoacher. En skolcoach är en person som är närvarande i barnens och de ungas vardag. Hen kan hjälpa och stödja barnen och de unga särskilt i frågor som gäller balansen i livet.
-Det är viktigt att vi har tillräckligt med skolkuratorer och skolpsykologer. Vi bör ha en skolkurator per 500 barn.
-Vi ska säkerställa god kvalitet på utbildning på svenska och finska.
-Det är nu välfärdsområdena som ansvarar för elevvården. Därför bör lagstiftningen stödja samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena.
-Mobbning ska motarbetas.
-Det nuvarande systemet med antagningssystemet till högskolorna bör reformeras. I sin nuvarande form ger den upphov till överbelastning och stress hos de unga.
-Spåren från nedskärningarna i yrkesutbildningen är fortfarande synliga. Vi bör stärka yrkesutbildningen, vilket är viktigt även med tanke på tillgången på kunnig arbetskraft.
-Finland ska i högre grad uppmuntra till läroavtalsutbildning och omskolning.
-Staten ska öka anslagen till forskning.
-Särskilt läs- och skrivfärdigheterna hos barn och unga ska stärkas.
-Ett nationellt program ska utarbetas för att stödja barnens och de ungas välbefinnande. Programmets genomförande ska inledas under följande regeringsperiod.
-Anslagen till kultur bör höjas mot samma nivå som i övriga Norden.
-Många föreningar kämpar med byråkratin. Därför anser jag att det vore klokt att lätta på regleringen kring föreningar.
-Vi ska ta hand om de studerandes välbefinnande. Även som stöd för högskolestuderande behövs det tillräckliga personalresurser.
-Det ska vara lönsamt att arbeta även under studietiden.
