Jag är en ekonom och företagare som jobbar med fastighetsutveckling, främst gamla bostadshus, och ägnar mig på fritiden åt föreningsverksamhet. Bland annat har jag varit aktiv inom studentsamfund i över 20 år och jobbar som bäst som verkställande direktör för Nylands Nations anrika hus i centrala Helsingfors.
Som ekonom och företagare har jag ett stort intresse av att Finlands politiskt skall främja en utveckling som möjliggör tillväxt och utveckling för både små och större företag samt utbildningen i alla dess stadier, vilket i sin tur säkerställer att också kommande generationer kan leva i ett sådant välfärdssamhälle som jag själv varit lycklig nog att få växa upp i.
Med en fot i föreningslivet i Helsingfors och den andra på landsbygden i västra Nyland, där min släkt ännu bedriver jordbruk på släktgården ,värdesätter jag traditioner högt, både akademiska och finländska. Det är viktigt att komma ihåg och bli påmind om vad det är vi förvaltar och jobbar för, detsamma som så många generationer före oss har jobbat för att ge oss.
| Namn: | Thomas Selenius |
| Födelseår: | 1980 |
| Titel: | Ekonom/Företagare |
| E-post: | thomas.selenius@gmail.com |
| Sociala media: |
Viktiga politiska frågor
Ekonomi
Att finansiera tillfälliga svackor i ekonomin och framförallt strukturella förändringar med lån är motiverat, men under en alltför lång tid har Finland lyft miljardbelopp för att betala understöd som ett plåster på såren. Lånade pengar borde användas för att åtgärda problemen som ligger bakom lånebehovet, inte för att upprätthålla en ohållbar livsstil på framtida generationers bekostnad,
Trots att sysselsättningsgraden är rekordhög står landet inför svåra utmaningar med en åldrande befolkning, dålig tillväxt och för lite investeringar i forskning och utveckling. Vi har ett stort behov av utländsk arbetskraft för vilken systemen, landets attraktivitet, och integrationen behöver säkras och utvecklas. För att inte nämna de utmaningar som klimatförändring, krig och demokratins nedgång medför på global skala.
Det är dags för alla parter att komma samman och fatta de svåra och ofta impopulära beslut som krävs för att få ekonomin på fötter, minska den nu skenande statsskulden och säkra en framtid i vilken även nästa generation kan förlita sig på det välfärdssamhälle vi alla har fått den inte alls självklara privilegiet att leva i.
Utbildning
Finland är tyvärr inte rikt på naturresurser, inte folkrikt, ligger inte centralt och har inte ett klimat som gynnar produktion. Det vi däremot har, eller åtminstone har haft, är ett av världens mest utbildade folk med likvärdiga möjligheter för alla att gå i skola, lära sig ett yrke och till och med gå på universitet för att specialisera sig till vad man än vill. Det sista vi som samhälle skall tumma på är vår främsta styrka och rikedom.
I årtionden var det finländska skolsystemet beundrat och omtalat i hela världen. Nu är läget ett helt annat och i vissa jämförelser är våra ungdomar till och med under medeltalet i Europa. Hur gick det till och hur kan vi ta oss tillbaka?
Under senaste årtionde har utbildningen genomgått en enorm utvecklingsfas, dels genom utomstående faktorer som dagens elektronik och globalisering, och dels genom interna utvecklingsstrategier. Strategierna som tillämpats har dels varit motiverade och välmenande men som så ofta går har mycket misslyckats och drunknat i byråktrati. Istället för den inklusiva utbildningen med tillräckligt med speciallärare för alla som eftersträvades ökade administrationen och byråkratin men inte lärarkåren. Till följd har vi överbelastade lärare och kunskaper och allmänbildning i nedgång.
Ansvaret för att åtgärda detta ligger inte bara hos politikerna och skolan utan även hos föräldrarna. En stor orsak till vår tidigare så högklassiga utbildning var att både elever och föräldrar respekterade lärare och alla deltog i barnens utbildning.
Det är förståeligt svårt i dagens digitaliserade samhälle att få barnen intresserade av att läsa men alla kan dra sitt strå till stacken. Genom att öka antalet lärare i skolorna och minska pressen både från administrationen och föräldrarna, helt enkelt genom ett samarbete, kan vi försöka göra även nästa generation finländare de bäst utbildade i världen.
Arbete och företagande
För att få ekonomin i balans behöver vi tillväxt och den kommer ofta via små företag som växer sig stora. Det bästa vi kan göra är med andra ord att göra det så lätt som möjligt för nya företagare, både finländska och inflyttade.
De första åren är oftast de mest utmanande för en ny företagare. Under dessa år behövs inte bara stöd utan främst lättnader och specialarrangemang. Ett förenklat och försnabbat system för inflyttade att grunda firma eller få arbetstillstånd med specialregler och förenklade skatteregler för nya företag. En fungerande modell för båda dessa kan vi se i vårt grannland Estland som är föregångare när det gäller startups, utländsk arbetskraft och företagande.
